Första dagen i Tirana

En stad med många kontraster

Vår första hela dag i Tirana tog vi oss fram till fots. Sakta och försiktigt lät vi oss väl bli antastade av Tiranas många ansikten. Det blev en intressant dag på många sätt. Här är några urdrag ur mina anteckningar.

Promenadstråket

Promenadstråket

Olika äro vår uppfattning om kyla

Konverserade via nätet med lägenhetsväninnan. Ett piggt fruntimmer i tjugofem – trettioårsåldern. Hon var orolig för att vi skulle frysa. Hon vill gärna assistera oss med ett gäng täcken och filtar. Vi avböjde. I går när vi satt och inmundigade var sitt glas vi stod termometern på ca 25 grader. Vi frös icke. Visserligen sjunker temperaturen några grader under natten, kanske 19. Något varmare än i vårt sovrum hemma. När jag berättade detta fick jag en skakning till svar. Våra världar äro olika.

Pyramiden

Pyramiden

Pyramiden

Besökte den numera berömda pyramiden. Du vet den som förre diktatorns dotter Pranvera lät bygga till minne av sin far, och som kom att stå som symbol vid upproret pga pyramidspelen 1997. Jag är inte riktigt påläst, men jag antar att förfallet som då uppstod är det samma som än består.

Strax brevid pyramiden ligger en ganska stor byggnad som har ett antal vakter omkring sig.. Nyfiken som jag är traskade jag fram mot en av vakterna för att fråga. Passerade ett par gråsuggor. Men det skulle jag icke ha gjort, för då började en av vakterna genast gå mot mig med armen uppe i ett stopptecken. Jag stannade givetvis. Han kom närmare och sa att jag icke fick befinna mig där. Ok, jag frågade ändå vad det var för byggnad. Det visade sig vara premiärministerns bostad. Det var en pampig byggnad i flera våningar, som säkert imponerar på besökande statschefer. Jag tänkte ta en bild på byggnaden, men avstod. Ville icke utmana ödet, igen. Det var ändå lite ironi, att premiärministerns bostad ligger vägg i vägg med minnet av den tidigare diktatorn.

Skanderbegtorget med Nationalmuseum i bakgrunden

Skanderbegtorget med Nationalmuseum i bakgrunden

Skanderbeg

Nationalhjälten Skanderbeg (Gjergj Kastrioti) står staty på sitt egna torg. Det är ett ganska märkligt torg. 98 000 m2 och en höjdskillnad på säkert en meter. Här har man skaffat sig ett mycket vackert torg att samla sig på.

Skanderbeg, Gjergj Kastrioti som staty på sin häst på torget i Tirana.

Skanderbeg, Gjergj Kastrioti som staty på sin häst på torget i Tirana.

Eftermiddagspromenaden

Det blev mot den stora parken, Likenti, på sen eftermiddag. Den är gigantiskt stor så vi ska återkomma till den. Hör är en bild från den konstgjorda sjön i parken.

Vattenstråle vid den konstgjorda sjön.

Vattenstråle vid den konstgjorda sjön.

Avslutningsvis, lite om trafiken, igen.

Vi hittade en utmärkt bar en våning upp vid vår rondell. Där satt vi en stund i går och studerade rondellkörning. Vi kom på att det inte finns några regler. Det stod en polisman och dirigerade, det gick sådär. Eller så kan jag inte lista ut hur det fungerar. Nåväl, De flesta har fått tuta i julklapp här i Tiran, det har vi tidigare noterat. Dock har vi sett en som blinkade ur en rondell. Vissa föräldrar ska ju utmärka sig, som Birgitta kommenterade händelsen.

Så är då huvudstaden funnen, Tirana.

Yngsta huvudstaden?

Nu kan jag inte riktigt min europahistoria, men det känns som om Tirana tillhör de yngre huvudstäderna i Europa. Visserligen har det funnits boplatser här sedan romartiden, och staden har vuxit. Men det är först 1614 det blev en officiell stad, grundad av en osmansk general. Huvudstad blev det 1920 efter Durrës. När Albanien så fick monarkin, 1928, så lät Kung Sog skicka efter Italienska arkitekter som skulle göra staden vackrare och mera västeuropeiskt. Detta föll i samband med WW2 då dels monarkin föll och så blev man invaderade av fascister, nasister och skulle jag påstå, kommunister. Sedan kommunistdiktatorn Envar Hoxnas död, 1985, så ska staden ha utvecklats. Det ska bli några spännande dagar här.

Cykelaffär i källaren.

Cykelaffär i källaren.

Ankomsten

Vi åkte i går den korta lilla biten från Durrës till Tirana. Hittade enkelt vårt boende, en lägenhet på andra våningen med balkong. Parkerade bilen på en bevakad parkering. Det i gick i hyran. Men så fort väninnan lämnat oss, så kom parkeringsvakten och skulle ha betalt. Vi får väl se om vi får ta taxi hem eller om vi kommer åt bilen.

Italiensk glass

Italiensk glass

Första promenaden

Vi bor så centralt att vi kommer att kunna promenera till alla sevärdheter. I går tog vi den första vändan. Inte så mycket sevärdheter, mera en pasta Bolognese och en god öl. Så ett antal små steg igen, tills det blev dags för ytterligare vätskepåfyllning.

Gatukök

Gatukök

Första intrycket

Än så länge har jag tyckt att de flesta Albaner klär sig väldigt slarvigt och att man skräpar ner väldigt mycket. Här i Tirana får jag ändra på den ståndpunkten. Det är mestadels rent och fint, människor i betydligt bättre klädda, och prisnivån är något högre. Det senare är ändå en låg nivå. Pastan, ett glas vin och två öl kostade 120 kr. Vi överlever.

Tirana - Staden med Italienska influenser.

Tirana – Staden med Italienska influenser.

Trafikregler

Ja, de finns, men varför använda sig av dessa. Bättre att köra efter modellen störst – först. På landsbygden har man åtminstone lite, med betoning på lite, sans och vett. De har upptäckt att bilen är utrustad med broms. På de större fordonen i Tirana fick man icke med sådant. Däremot har många fått tuta i julklapp, det hörs. Ofta är det stillastående köer. Man har stannat för rött ljus. Någon i slutet av den femtio bilar långa kön tröttnar, och lägger sig på tutan. Han framför ska ju visa sin julklapp, och… ja ni förstår. Ganska skojsigt. Ok, lite överdrivet, men det känns så när man går på trottoarerna.

Poliskontroll i korsningen. Någon bar sig ovanligt dumt åt.

Poliskontroll i korsningen. Någon bar sig ovanligt dumt åt.

Kultur i Tirana

Idag blir det på med stora promenadskorna. Jakten på Albaniens kultur och sevärdheter ska inledas. Skanderbegstorget, fredsklockan och Hoxnas pyramid. Det senare ska vara ett minnesmärke, uppsatt av dottern Pranvera Hoxha. Det var icke populärt och det ska, vad jag läst, icke blivit färdigt. Låt se.