Miljöavgifter införs i vissa franska städer.

I Paris har man haft miljöavgifter sedan 2015. Nu tar man ett steg till och inför avgifterna i ytterligare ett antal städer. Zonerna kallas ZCR, eller ”Zones à circulation restreinte” (Zon med Trafikbegränsning). Du måste ha en vignette för att kunna köra in i zonen. Saknar du märket, tja då blir det en böteslapp i stället.

Frankrike Miljömärke

Frankrike Miljömärke

Du måste beställa märket innan du åker iväg. Man får märket hemskickat till sig. Märket kostar knappt 40 kronor och frakten ungefär lika mycket om du bor i Sverige. Jag har inga uppgifter om hur snabba man är, så var ute i god tid om du vet med dig att du ska resa till Frankrike med motorfordon. Du beställer ditt märke via denna länk:

Miljözonerna införs, eller har redan införts i följande städer:

Avignon, Arras, Annemasse, Bordeaux, Cannes, Clermont-Ferrand, Champlan, Côte Basque-Adour, Dunkerque, Dijon, Epernay, Faucigny, Glières, Bonneville, Grenoble, Lyon, Lille, Le Havre, Montpellier, Paris, Reims, Rouen, Saint-Etienne, Strasbourg, Saint Maur-des-Fossés, Toulouse, Vallée de la Marne.

Läs mer om de Franska trafikreglerna på min sida om Frankrike.

Anmäl dig gärna till vårt nyhetsbrev, så får du information om Frankrike och om allt annat som händer i trafiken i Europa.

Att köra på goda vinvägar kräver styrka!

Tankar kring vinvägar

Tänkte ta mig en funderare på när man kör runt och glider in på en vingård, eller en producent av annan alkoholhaltig dryck. Det bjuds ju på smakprover emellanåt, ganska ofta skulle jag vilja säga. Nu kan man ju säkert ta sig en liten halvcentiliter, så mycket så att man får känna smaken och uppleva dryckens charm. Men blir det många stopp, eller mycket att smaka, ja då kan det snabbt bli alldeles för mycket. Du som läst den här bloggen, och även min information om de olika ländernas trafikregler, vet ju min inställning till alkohol och bilkörning. Nolltolerans. Det blir problem, ibland. Ja, inga sådana så att det inte går att övervinna. När vi körde på Calvadosrundan i Frankrike, så fick vi helt enkelt byta förare. Kära hustrun gillar inte Calvados, en av mina favoriter. Så hon fick köra och jag fick smaka.Det blev en alldeles underbar dag.

Vinvägen i Alsace

Vi har kört vinvägen i Alsace, den knappt tjugo mil långa vägen i nordöstra Frankrike. Här fick det bli en lite annorlunda filosofi. Det finns drygt 50 gårdar på denna slinga. Ska man besöka alla, och smaka på alla, och dessutom svälja på alla, ja då är det icke mycket smaknerver kvar på den sista. Vi hade förmånen att besöka några gårdar, och smaka. Som sagt, vi gillar båda dessa viner. Då fick jag avstå ifrån att svälja, utan bara plocka in vinet i munnen, och låta alla smaklökar få sin beskärda del. Sedan spotta ut det. Synd på så gott vin, men vi ville ju vidare. Det var absolut inga problem att smaka sig igenom detta på det här sättet, snarare en bättre upplevelse.

Vinvägar

Ska du ta denna vinväg så är mitt stående tips, ta det lugnt. Glid igenom detta fantastiska landskap. Allra helst ska du ju komma på hösten när det är skördetid. Du kan egentligen komma här vilken tid på året som helst, men det är, enligt min mening, vackrast på hösten.

 

En av alla vinvägar - Vinvägen i Alsace

En av alla vinvägar – Vinvägen i Alsace

Provning av alkoholhaltiga drycker under bilresan i Europa.

Provning av alkoholhaltiga drycker

Tänkte ta mig en funderare på när man kör runt och glider in på en vingård, eller en producent av annan alkoholhaltig dryck. Det bjuds ju på provning emellanåt, ganska ofta skulle jag vilja säga. Nu kan man ju säkert ta sig en liten halvcentiliter, så mycket så att man får känna smaken och uppleva dryckens charm. Men blir det många stopp, eller mycket att smaka, ja då kan det snabbt bli alldeles för mycket. Du som läst den här bloggen, och även min information om de olika ländernas trafikregler, vet ju min inställning till alkohol och bilkörning. Nolltolerans. Det blir problem, ibland. Ja, inga sådana så att det inte går att övervinna. När vi körde på Calvadosrundan i Frankrike, så fick vi helt enkelt byta förare. Kära hustrun gillar inte Calvados, en av mina favoriter. Så hon fick köra och jag fick smaka.Det blev en alldeles underbar dag.

Vinvägen i Alsace

Vi har kört vinvägen i Alsace, den knappt tjugo mil långa vägen i nordöstra Frankrike. Här fick det bli en lite annorlunda filosofi. Det finns drygt 50 gårdar på denna slinga. Ska man besöka alla, och smaka på alla, och dessutom svälja på alla, ja då är det icke mycket smaknerver kvar på den sista. Vi hade förmånen att besöka några gårdar, och smaka. Som sagt, vi gillar båda dessa viner. Då fick jag avstå ifrån att svälja, utan bara plocka in vinet i munnen, och låta alla smaklökar få sin beskärda del. Sedan spotta ut det. Synd på så gott vin, men vi ville ju vidare. Det var absolut inga problem att smaka sig igenom detta på det här sättet, snarare en bättre upplevelse.

Ska du ta denna vinväg så är mitt stående tips, ta det lugnt. Glid igenom detta fantastiska landskap. Allra helst ska du ju komma på hösten när det är skördetid. Du kan egentligen komma här vilken tid på året som helst, men det är, enligt min mening, vackrast på hösten.

#Blogg100 – Dag 17

Vinvägen i Alsace - provning på många ställen.

Vinvägen i Alsace

En av alla trevliga vägar – Route de Cidre

En bilresa i Europa kan ju innehålla så mycket, så att det knappt finns utrymme för att berätta allt på en liten blogg. Om du hänger med här, så ska jag ta dig med till en hel del platser, både härliga och underbara. Ja, en del är kanske ingen höjdare, men det finns lite charm här och var.

Route de Cidre

Jag kan börja med Calvadosvägen i Frankrike. Eller som den heter på Franska – Route de Cidre. Lite utanför Le Havre finns en slinga där 21 odlare och producenter samsas om att skapa den bästa Clavadosen i hela världen. Ja att den kommer ju härifrån är inte så märkligt, den destillerade äppeldrycken får bara komma härifrån om den ska få kallas Calvados. Namnet är varumärkesskyddat.

Lite svårt att hitta

Den här vägen är inte det allra enklaste att hitta, och när man väl har hittat den, så är den minst lika svår att följa. Fransmännen slösar icke på skyltar. Men till sitt försvar måste jag ändå säga att vägen är helt underbar att köra, eller ska nog hellre säga, krypa fram.

12Det ska direkt sägas att det är ingen som helst idé att ta med stressen hit. Då har du missat idén. Puttra omkring lite, glid in på en gård, där entréavgiften ofta blir 30 – 40€ och uppåt. För har du väl stannat på en gård, så är det lite oartigt att inte köpa med dig en liten flaska. De flesta hamnar på den här prisklassen. Ja, vi stannade på ett ställe där det fanns för hur många tusenlappar som helst. Jag visste inte att man kunde lagra Calvados så länge, den här jag syftar på hade många år på nacken i ett fat.

Språket

Språkkunskaperna varierar högst betydligt. Jag har varit på gårdar där dom i princip bara kunde Franska och bara på den lokala dialekten. Och så har jag varit på gårdar där dom nästen kunde svenska, ja i vart fall väldigt bra engelska. Så ta med dig parlören, den behövs.

#Blogg100 – Dag 12

Frankrike - Route de cidre

Frankrike – Route de cidre

Hela Europa är fullt av temavägar. Det gäller att hitta dom.

I Europa finns det många små vägavsnitt som behandlar ett tema – temavägar. I Tyskland finns det över tvåhundra, med allt ifrån Romantiska vägar, sparrisvägar, till vinvägar. Ja, den senare finns lite överallt, till och med i Sverige.

Härliga upplevelser

Personligen gillar jag dessa temavägar. Man hittar en vinväg, eller Calvados, eller Slottsväg, och så kalibererar man in huvudet på sådana besök. Gärna att man då är lite påläst, dä blir besöken betydligt roligare och bättre. Jag har som ambition att åka alla sådana här vägar. Den ambitionen kommer att spricka, det kan jag redan nu påstå. Jag ska dock försöka och jag kommer att skriva om dessa utflykter på den här bloggen. Min tagg blir temasvägar.
Det här blir det första inlägget, som egentligen bara beskriver min ambition. Men hänger du med, så kan du säkert hitta dina favoriter. Har du själv upplevt någon sådan väg, ja då får du givetvis höra av dig, eller gärna kommentera på lämpligt sätt.

Jag har en del upplevelser redan på gång nu. Inom den närmaste tiden kommer du att läsa om bland annat Route de Cidre (Clavadosvägen i Frankrike) Route de Borgogne och Routde de Bordeaux. Jag har inte kört hela stäckorna, men en del. Det finns ju en vinväg i Alsace, som är helt underbar.

Svenska temavägar

I Sverige finns inte så många temasväger. Jag kan på rak arma bara komma på vinvägen i Skåne, en väg som jag ska ta nu under våren. Den rutten börjar på Bjäre, tar sig söderut och avslutas på Österlen. Ja, två undantag, Arkelstorp och Hässleholm. Återkommer med rapporter. Det är nästan tjugo gårdar som jobbar med vin.

Sparrisvägen i Tyskland

En temaväg som jag gärna skulle vilja köra är Sparrisvägen. Jag gillar sparris och så finns det säkert en del andra godsaker. Vägen sträcker sig från Scherzheim till Schwetzingen, två små städer som ligger på gränsen mot Frankrike. Det som retar mig lite extra är att vi körde i närheten av den vägen förra året, utan att känna till delikatesserna. Som jag har sagt, ju mer påläst man är, ju mera får man ut av sin resa. Jag kommer att återkomma till platsen, jag lovar.

Som jag nu sagt, häng med på mina berättelser om temavägarna. Jag tror att du säkert kommer att hitta din lilla favorit. Berätta gärna.

#Blogg100 Dag 8

 

Bordeaux - Huvudstaden i vindistriktet Bordeaux. Temavägar. Härifrån utgår minst sextio turer för vinprovning.

Bordeaux – Huvudstaden i vindistriktet Bordeaux. Härifrån utgår minst sextio turer för vinprovning.

Dåligt med bilder på denna blogg!!!

Det är väldigt lite bilder här…

Jag tittade lite snabbt på min blogg, och saknade bilder. Så för att råda lite bot på detta lägger jag här upp en bild som jag tog för några veckor sedan. Bilden är tagen i Le Havre, Normandie, Frankrike en morgon när vi lämnade staden. Molnet tar sats inför dagen, samlar upp vinden och blåser iväg.

Morgonmoln i Normandie, Frankrike

Morgonmoln i Normandie, Frankrike

Franska motorvägar

Jag håller på att samla ihop en lista på avgifter på motorvägar i Europa. Det finns ju ett antal som kostar, ibland bra med pengar. De Franska är ett sådant exempel, där kostnaden emellanåt passerar 1 € per mil, med råge. Men det finns ju motortrafikleder, och dessa är gratis. Så leta efter dessa i din GPS eller skaffa dig en riktigt bra karta, så kan du komma fram ganska snabbt, utan att du blir ruinerad. Jag åkte i går mellan Poiters och Bordeaux, en sträcka på ca 19 mil. Kostade noll kr och lika lite i Euro. Perfekt.

Förra året åkte vi mellan Marmande och norra Frankrike. Det kostade oss omkring 1 200 kr per mil. Hade jag haft kännedom om den här vägen, så hade vi åtminstone sparat 25%. Man lär så länge man lever.

På en motortrafikled får du inte köra lika fort som på en motorväg. Den senare har dessutom någon tyst överenskommelse om 140 – 150. På Motortrafikleden regleras det. Ibland är det 90 ibland 110. Och så dyker det upp en rondell här och var, och en avfart, ibland en korsning. Så medelhastigheten är säkert 20 – 40 kilometer lägre än på motorvägen. Har du semester så bör detta icke vara något problem. Jag ska leta fram alla motortrafikleder i Frankrike och återkomma i frågan. Vilka pengar du kan spara.

Vill du komma fram snabbt och då inte utnyttja de allra minsta vägarna, ja med lägg då några spänn på ett stycke motorväg. Den jag körde igår går ju i princip bredvid motorvägen. Den sista biten in till Bordeaux fick vi ändå köra på motorvägen. Den delen var avgiftsfri, så vi klarade oss gratis även denna dag. Vi fick dessutom den trevliga upplevelsen att passera floden Garonne på bron Pont d’Aquitaine. Bara det var ju en upplevelse, och förvånande att de inte tog betalt. Det gjorde de på broarna kring Le Havre, mer om det senare.

Jag återkommer i frågan om Franska vägavgifter.